Jag har ett tag tänkt att jag vill vara mer bohemisk. Och om jag har uppfattat det rätt så har folket helt olika syn på vad detta fenomen är. Så jag tänkte att jag skulle förklara lite för den förvirrade individen :)
 
En bohem är en fri själv som lever ett i nuet, en enkel och naturlig individ som gärna lägger till lite spänning i vardagen, spacear till det alldagliga. De lever gärna "i flock" de vill säga med andra likasinnade personer.
Bohemer har ofta musikaliska, konstnärliga eller litterära livs mål. En bohem beskrivs ofta som sorglös, positiv, lugn och mångsidig. De kan också referera till resandefolk, äventyrare och vagabonder.
 
Jag tycker helt enkelt att det låter perfekt på alla sätt. De är fritt skapande, kreativa och fredliga människor som är både optimistiska och muntra. Lugna och impulsiva på samma gång, PEACE.

för den som vill veta mer om vad ordet kommer ifrån och vart bohemen härstammar ifrån, läs om det på länken här under :)
 
Jag läste ett blogginlägg som en kille skrivit om hur tjejer ska "spela" för att få killen de vill ha.
Mycket av det han skriver låter trovärdigt och simpelt, men vissa saker är överdrivna. I vilket fall tycker jag att det är värt att läsa, speciellt för desperata, blonda tjejer som haft det svårt med killar. Nä men skämt å sido. Jag tycker att det va bra skrivet, så läs. 
 
Because, Knowledge is power.
 
 
 
 
Saker och ting börjar klarna up nu. Jag har lyckats göra mig av med allt återstående i skolan trotts att jag trodde att jag aldrig skulle klara det med tanke på hur jag mår just nu. But i did it and i'm proud of my self for believeing in the hard way. Har dock ett naturkunskapsprov nästa vecka som jag antagligen kommer att flippa över men det får bara bli bra, det måste det.
Min relation med mina föräldrar har blivit starkare och nu känns allt bra där hemma också, de har börjat se mig som en vuxen människa som kan ta hand om mig själv. Jag har dessutom lyckats få lite rutin på min vardag såsom att diska, städa, laga mat och göra det som är viktigt.
Mina vänner har stöttat mig i mina svåra dagar och lyft upp mig får mitt svarta hål ännu en gång. Speciellt min älskade vän Lila som alltid finns där för mig i vått och torrt trotts att jag är en bitch, vilket jag inte riktigt kan förstå eftersom jag knappt ens själv orkar med mig. Jag älskar henne. Hon är den som alltid får mig på fötter efter någon mindre förödelse. Han är förfan ljuset i mitt mörker. Miss independent, hon är kvinnan som kan klara av vad som helst och fortfarande stay strong. Hon är lite som ogräs, du kan slå på henne och trycka ner henne, men hon kommer alltid tillbaka starkare.
Mitt ständiga sug efter alkohol och fest har dock inte minskat men jag jobbar på det, tillsammans med mitt självförtroende. Och snart är det tillbaka på samma nivå som det en gång var. I will do this, i can do this.
Believe in your self, stay strong, keep up the good spirit.
 
 
PEACE
my-twisted-fantasie:

(via TumbleOn)
http://25.media.tumblr.com/tumblr_m66hxkV28k1qa0v77o1_500.gif
Något har hänt med mig. Förs och främt så har jag, precis som förra året, hamnat i en gråzon om man kan kalla det så. Skulle inte vilja säga att jag är i depression men jag är känner mig helt tom och känner ingenting. Förra året var jag i och försig i depression som tog slut först runt halloween. Men något har gått snett och jag undrar vad det är som är fel, kan inte komma på varför jag är nedstämd och tom. Kanske är det för att jag känner mig ensam, kanske är det för att skolan har stressat sönder mig, kanske är det för att jag inte kan komma på vem jag är och vart jag hör hemma... kanske är det allt.
 
Jag trodde för ett tag sedan att jag hade hittat mig själv, att jag visste precis vem jag är. Men det kanske inte är så, jag kanske har lurat mig själv till o tro att jag faktiskt hör hemma nånstans här i världen. Känner mig så sjukt splittrad och oförståd. Trotts att jag hatar att det finns ett namn (diagnoser) på alla svårigheter vi människor har, men jag skulle så gärna vilja bli satt i ett litet fack tillsammans med alla andra som är som jag... Så lost känner jag mig just nu. Jag vill inte vara annorlunda längre! Jag passar inte in bland musikerna eller punkarna eller hästtjejerna eller bild och formarna. Nej jag har fått en liten bit av alla "grupper" och passar in delvis på alla ställen vilket ibland är en fördel och det är säker därför jag har många vänner och därför folk säger att det är lätt att prata med mig. Men inte fan kan jag prata med någon. För mig är det en börda att inte kunna vara delaktig till 100% i ett sällskap för det finns alltid någon film jag inte sätt eller ett band jag inte känner till osv osv. Och så är jag plötsligt utanför. Min mamma är visserligen lika dan och hon påstår att det är skit bra men hon förstår ju också att det är påfrestande att inte höra hemma nånstans. Fast såhär är det och så får de la vara då.
 
Egentligen var det inte dethär jag skulle skriva om, men nu har jag glömt vad det var så skit samma :)
 
och ännu en gång ursäkta mina stavfel om de stör er, men jag är faktiskt långt ifrån felfri!
Varför blir det alltid såhär? Alltid när man letar fest så finns det inget och när man inte kan festa så kommer alla bra fester! Har ju gett mig själv festförbud eller ah mina föräldrar fick mig att ge mig själv fest förbud... Fram tills sommarlovet ungefär. Så idag, när jag inte äns kan smita ut och festa för att jag ska ut på landet till min far... SÅ KOMMER FETASTE FEST INBJUDAN, ett stort gäng killar ville ha med mig och Angeliqa på fest i läjet och de skulle bjuda på allt, skjuts, dricka, mat etc. OCH SÅ KAN JAG INTE ÄNS GÅ! INTE ÄNS OM MIG VILL!
Finns inget jag kan göra, man kan säga att jag har utegångs förbud dena helgen med tanke på att det inte finns NÅGOT att göra där min pappa bor.... VILL BARA GRÅTA! seriöst flippar ur, har sån jävla ångest!
(ursäkta stavfel förfan...)
Såhär blir jag när jag inte får festa...
 
What the fuck do i do?!!? ..... D'';;
Det sticker obehagligt i näsan, nu brister de. Ögonen tåras, är det för att näsan värker eller är jag ledsen?
Ett område någonstans ovanför ögonen bränner och sticks, nu kom tåren. Det piper i högra örat eller var det vänstra? Magen vrider sig och sen börjar tåren sin korta resa vid sidan av näsryggen. Håret hänger ner över ansiktet och tåren kittlar min näsa. För en stund stannar den på näsvingen och lämnar sedan mitt orörda ansiktsuttryck. Varför gråter jag?
 
Jag har så roligt på Svenska lektionen, kan inte ens vara med i diskusionen eftersom jag inte läst läxan vi pratar om. ÅH ÅNGEST, nu går skolan åt fanders, tack gud för att mitt liv är upp och ner nu när det behöver vara under kontroll...
 
Sorry för sjukt dålig uppdatering här... Jag vet inte om jag har sagt det innan men jag är faktiskt riktigt dålig på att få tummen ur röven och faktiskt GÖRA. Så ja jag är riktigt dålig på att blogga men asså fan, kan inte lova att jag ska bättra mig XD men jag kan försöka :)
 
IGÅR var i alla fall årets bästa dag! ALLT var bara helt perfekt!
Jag fick ÄNTLIGEN tummen ur och började göra skeletet på min skulptur i bilden!
Runt halv tre tiden begav sig Jag och Lila och Emmie till kvantum, och tog bussen till håsten för att vi var alldeles för lata för att gå ända till simhallen, där vi skulle ha idrott... Där hade vi alla roligt och när vi var klara hoppade jag och Lila in i bastun och slappnade av i tio minuter sen var det skynda skynda till bussen igen för ett snabbt game på skymmningen innan vi skulle plugga. Men det blev inget med det eftersom internetet var helt fuckat och pluggandet sket i vi. Hon lyckades få med mig till damernas nakenbad för ett snabbt dopp i de strålande aftonvädret... OCH VI DOPPADE OSS! Det var helt grymt skönt och vi frös inte ens efteråt. Solen stekte och vi skrattade och hade roligt, sen blev vi upplysta om att några skulle till ankaret och ha picknick så vi stack dit med ett *swish*. En muffin och en hallongrotta tryckte jag i mig under tiden som vi skrattade och hade roligt! Allt var bara as kul och underbart. Klockan 9 var jag hemma och redo för sängen med ett leende på läpparna ^^

Fast om jag gick och la mig när jag skulle är en helt annan historia ;)
 
MERMAID :D
Nej men här är några av veckans tumblr bilder ^^
 
 
FY SATAN VA DÅLIG JAG ÄR PÅ ATT BLOGGA! BLIR FAN ARG PÅ MIG SJÄLV! FINNS INTE TID D:
Jag är ensam, som vanligt är jag ensam, alltid. I mit huvud finns ingen annan, där är jag själv. Även om du säger att jag kan vara med dig, även när du säger att du är där, även när du säger att jag inte är ensam. Så är jag alltid det, det spelar ingen roll hur hårt du kramar om min kropp, eller hur nära mig du än är. Vi är alla ensama. Jag kan vara i ett rum fyllt med människor och även om folk pratar med mig och håller mig sällskap, så är jag ändå SÅ JÄVLA ENSAM.
 
Ibland så föreställer jag mig att det är kålsvart ute, bara månens sken lyter upp de bäcksvarta skogarna och hällregnet öser ner över min nakna kropp. Kallt, lent och ömtåligt. Jag vill ligga ner, i mossan och känna värmen från jorden när det kalla regnet sköljer över min hud. Släppa allting och bara känna det kalla som håller om mig. Så fridfullt.