Jag känner inte igen mig själv längre. Jag kan stå och stirra in i spegeln utan att egentligen veta vem människan är som står mitt emot mig. Jag... vem är jag... Jag mäker mer och mer att jag går emot mig själv, mina egna åsikter och tankar. Börjar undra om jag har blivit schizofren. Jag tänker en sak och gör en annan. Jag säger åt mig själv att jag ska städa rummet och ändå ligger jag kvar i sängen tills dagen är förbi, jag säger att jag inte ska röka mer och ändå tar jag ett bloss, jag säger att jag ska springa men jag fortsätter att gå.
Jo men jag har blivit en ny människa det senaste halvåret. Jag sköter mig, gör mina läxor, går till jobbet, äter min mat och ser till att jag kommer upp på morgonen. Trotts att jag äntligen fått ordning på mitt liv så är jag ändå inte nöjd. Det känns som jag helt saknar karaktär, känner mig tråkig, enformig och olycklig.
Har glömt helt hur man har roligt. Känslan av att vilja göra saker och ting bättre runt mig, är helt bortblåst.
Är nu en tråkig gammal surkärring.
